Den agila utvecklingsmetoden scrum är en erkänd metodik inom systemutveckling som möjliggör noggrann utvärdering, testning och iteration inom utvecklingsprojekt. Scrum appliceras i projekt där scrumteamet normalt består av 3-9 personer. Vi presenterar i detta examensarbete resultat från en deltagande observation i ett småskaligt, tidsintensivt utvecklingsprojekt. Vi beskriver konsekvenserna av att med ett team bestående av två personer applicera scrum i ett utvecklingsprojekt med scrumartefakter såsom sprinter, dagliga scrummöten och produktbackloggar.  .

Projekt är något som många företag bedriver. Hur företag väljer att organisera projekt beror på hur deras verksamhet är organiserad, vilket medför att projekt leds på olika sätt. Dock är det väldigt vanligt med en såkallad projektledare bland flera olika typer av projekt. Denna persons roll, befogenheter och uppgifter är något som är utav stor vikt utifrån ett konkurrans avseende, då flera aktiva projektföretag pekar på att projektledning är en kärnkompetens. Detta leder till funderingar på hur en projektledare jobbar och hur metodiken ser ut för en person som leder ett projekt.

Bakgrund: Traditionellt sett har man i projektlitteraturen betraktat projektet som fenomen som en unik engångsföreteelse som aldrig kommer att upprepas. Enligt ett sådant resonemang skulle möjligheterna till lärande mellan projekt vara kraftigt begränsade, om ens existerande. Denna syn på projekt har dock kommit att förändras, varvid ett lärande mellan projekt inte bara skulle vara möjligt utan även kunna ses som en förutsättning för överlevnad på en alltmer konkurrensutsatt marknad eftersom projekten bland annat lägger grund för konkurrensfördelar. Syfte: Syftet med denna undersökning är att beskriva vad man kan lära sig mellan projekt, samt att komma med förslag på hur man kan arbeta för att främja lärande mellan dem. Genomförande: Undersökningen genomfördes i form av en fallstudie och den empiriska informationen samlades in genom tre intervjuer på lika många företag som arbetar med utvecklingsprojekt inom elektronik- och telekombranschen.

En sammanfattning av uppsatsen på maximalt 8000 tecken..

Bakgrund: Under de senaste åren har samhället blivit alltmer kunskapsintensivt och som ett resultat av detta har den projektverksamhet som bedrivs i företag tilltagit. Denna utveckling har ändrat förutsättningarna för att använda sig av belöningar som ett styrmedel och det är därför av yttersta vikt att dagens företag anpassar sina belöningssystem efter de ändrade förutsättningarna. Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka hur företag agerar vid belöning av anställda som arbetar i forsknings- och utvecklingsprojekt. Syftet är vidare att analysera eventuella olikheter företag emellan som kan förklara skillnader i deras agerande. Genomförande: Uppsatsen är baserad på sju intervjuer genomförda med personer som arbetar med belöning av anställda i forsknings- och utvecklingsprojekt.

Hållbar utveckling är ett av de viktigaste ämnena som diskuteras idag. Även när det gäller stadsplanering har hållbarhet blivit en av de viktigaste frågorna att diskutera. I Sverige har vi under de två senaste decennierna sett flera utvecklingsprojekt som präglats av en strävan mot hållbarhet och ekologiska boendemiljöer. Vi frågar oss i denna studie om huruvida utvecklingen av hållbara och ekologiska boendemiljöer kommer att bli en norm i framtiden och hur arbetet mot denna norm bör ske. Vi jämför här två utvecklingsprojekt som har haft stort inflytande på hållbar stadsplanering, Bo01 i Malmö och Hammarby Sjöstad i Stockholm.

Detta utvecklingsprojekt syftar till att undersöka hur mottagliga barn i förskoleklass är för engelskundervisning samt undersöka vilka aktiviteter som lämpar sig i undervisning för barn i 6-årsåldern. .

Denna studie handlar om individen i organisationen och författaren vill med denna uppsats belysa organisationsaktörers roll och betydelse för organisationsutvecklingar. Genom en kvalitativ undersökning och sociologisk ansats undersöktes hur anställda på Hyresgästföreningen upplevde organisationens nationella utvecklingsprojekt Uppdrag M som startades som en metod för att modernisera samt öka organisationens legitimitet, representativitet och styrka. Studien sökte även undersöka hur personalen upplevde projektformen samt vilka hinder de såg stå i vägen för en framgångsrik projektutveckling.Resultatet analyserades med hjälp av teoretiska perspektiv från organisationssociologin. Analysen av materialet visar att intervjupersonerna hade ett paradoxalt förhållningssätt till projektet och dess målsättningar. De såg positivt på att folkrörelsen ville bryta gamla mönster och traditioner, samtidigt förhöll de sig både skeptiska och ifrågasättande.

På uppdrag av Naturvårdsverket och kommunstyrelsen startade våren 2006 miljöprojektet för utbildningssektorn i Linköpings kommun. Miljöprojektet bestod av två delar. Dels skulle all kommunal personal utbildas i miljöfrågor, och dels fanns möjligheten för personalen att söka medel för olika typer av utvecklingsprojekt. Omkring tio piloter från var och ett av de elva geografiska områdena gick en miljöutbildningsdag, varefter de skulle vidarebefordra informationen till sina kolleger. De skulle också inspirera sina kolleger till att starta utvecklingsprojekt.Marcus Olsson, lärarstuderande på Linköpings Universitet, fick uppdraget att utvärdera utvecklingsprojekten samt spridningen av informationen som delgetts under utbildningsdagen.

Denna uppsats behandlar synen på kultur inom utvecklingsprojektet tusenet. Tusenet är ett projekt mellan Sverige och Turkiet och en del av Turkietprogrammet, som syftar till att underlätta och främja Turkiets medlemskap i EU samt att fördjupa de svensk-turkiska relationerna. Då denna uppsats bygger på kvalitativa intervjuer vill vi skapa förståelse snarare än att komma fram till några absoluta sanningar. Studien är baserad på sex stycken kvalitativa intervjuer med representanter från de svenska deltagarna i tusenet. Även en mindre omfattande telefonintervju för att utreda projektnamnet har utförts.

Sammanfattning Titel: Riskanalys i Utvecklingsprojekt Författare: Marina Mattsson, Johanna Olofsson, Louise Larsson Handledare: Eva Lövstål Institution: Managementhögskolan, Blekinge Tekniska Högskola Kurs: Kandidatarbete i företagsekonomi, 10 poäng Syfte: Med utgångspunkt från problemdiskussionen är vårt syfte att ta fram dimensioner som är lämpliga för att beskriva hur utvecklingsprojekt gör riskanalyser och vad dessa innehåller. Metod: Vi har i vår uppsats använt oss av en kvalitativ metod. Vi har genom muntliga intervjuer försökt reda ut hur man i produktutvecklingsprojekt gör riskanalyser. Vi har läst forskningsartiklar och litteratur för att sedan gå ut och göra vår empiriska undersökning. Detta för att göra jämförelser mellan författarna och projekten.

Denna uppsats är en fallstudie av ett EU-projekt. Syftet med denna uppsats är att beskriva och förklara projektets faser och vad som fordrades för att projektet skulle bli framgångsrikt. Clean Urban Transport Europé-projektet (CUTE) var ett utvecklingsprojekt inom EU som drevs i nio städer, Stockholm var en utav dessa. Projektet gick ut på att testköra vätgasbussar med bränsleceller. Undersökningen avgränsades till delprojektet i Stockholm som av aktörerna ansetts som ett framgångsrikt projekt.

Forsknings- och utvecklingsprojekts syfte är att tillföra något till företaget vare sig det är ny teknik, en produkt eller tjänst. När ett projekt riskerar att inte resultera i uppsatta mål bör en utvärdering av projektet ligga till grund för beslut om fortsatt arbete eller nedläggning. Syftet med, i rapporten beskrivet arbete, var att belysa de faktorer som bör beaktas inför ett beslut om eventuell nedläggning av ett projekt. För att undersöka frågeställningen har en litteraturstudie samt en intervju genomförts med inköpsansvarige Roberth Harju angående Scanias forsknings- och utvecklingsprojekt. Litteraturstudien har genomförts med avsikt att undersöka vilka faktorer som bör utvärderas i samband med en projektnedläggning.

Sammanfattning Titel: Riskanalys i Utvecklingsprojekt Författare: Marina Mattsson, Johanna Olofsson, Louise Larsson Handledare: Eva Lövstål Institution: Managementhögskolan, Blekinge Tekniska Högskola Kurs: Kandidatarbete i företagsekonomi, 10 poäng Syfte: Med utgångspunkt från problemdiskussionen är vårt syfte att ta fram dimensioner som är lämpliga för att beskriva hur utvecklingsprojekt gör riskanalyser och vad dessa innehåller. Metod: Vi har i vår uppsats använt oss av en kvalitativ metod. Vi har genom muntliga intervjuer försökt reda ut hur man i produktutvecklingsprojekt gör riskanalyser. Vi har läst forskningsartiklar och litteratur för att sedan gå ut och göra vår empiriska undersökning. Detta för att göra jämförelser mellan författarna och projekten. Slutsatser: I de produktutvecklingsprojekt som vi har haft tillfälle att studera gör alla riskanalys.

Konceptuella modeller är vanligt förekommande i plandriven utveckling men åsikterna om vad konceptuell modellering är och bör användas till är vitt skilda. Agil systemutveckling har växt fram som en motreaktion på den plandrivna systemutvecklingen och forskning har visat att många traditionella verktyg som förknippas med plandriven utveckling förkastas i detta relativt nya sätt att arbeta. Syftet med denna studie är att belysa hur yrkesverksamma inom agila projekt ser på konceptuell modellering i relation till det agila manifestet. Detta har åstadkommits genom intervjuer med flera utövare av agila projektmetoder. Studien visar att det agila manifestet har låg grad av förankring hos utövarna av agila metoder och att endast vissa av principerna efterlevs.